 |
  |
|||||
 |
 |
|||||
  |
 |
|||||
 |
||||||
 |
||||||
| Olet tässä: Etusivu > Tiedotteet > Tiedote |
 |
|||||
 |
||||||
 |
  Etusivu STKLKoulutusTutkimusJulkaisutKannanototTiedotteetAlueellinen
toimintaKansainvälinen
toimintaProjektitMitalitYhteystiedot Sosiaali-
ja terveysviesti SosternetPalauteIlmoittautuminenIntranet In
English På
svenska
|
 |
PRESSMEDDELANDE 10.6.2003 Får publiceras från och med 10.6 kl. 10 Färsk kartläggning av välfärden i Östra Nyland: MEDBORGARENKÄT TECKNADE EN BILD AV KONTRASTERNAS LANDSKAP Östra Nylands välfärd och framtid ser enligt en färsk undersökning rätt positiv ut. Befolkningstillväxten och i en del områden befolkningsminskningen innebär dock utmaningar för en jämn fördelning och en gynnsam utveckling av välfärden. Det är dels fråga om regionala utmaningar inom landskapet, dels utmaningar som kommer av nödvändigheten att tillfredsställa olika befolkningsgruppers special- och basbehov i fråga om välfärd. Undersökningen "Vastakohtien Itä-Uusimaa/Kontrasternas Östra Nyland" publicerades i dag i Borgå. Undersökningen var en medborgarenkät*), där landskapets invånare sade sina åsikter om välfärden och servicen. Undersökningen genomfördes av Centralförbundet för socialskydd och hälsa rf i samarbete med social- och hälsoavdelningen vid länsstyrelsen i Södra Finlands län, områdets kommuner och Östra Nylands förbund. Den finansierades av social- och hälsovårds-ministeriet, länsstyrelsen i Södra Finlands län och områdets kommuner och utgör en del av det projekt för välfärdspolitiska program i Södra Finlands län som länsstyrelsen har initierat. Utvecklingen inom landskapet polariseras på många nivåer Polariseringen mellan de ekonomiska regionerna ser ut att växa. Borgåregionen rycker kraftigt framåt medan Lovisaregionen växer långsammare och delvis stagnerar. Polariseringsutvecklingen är uppenbar även kommunerna emellan. En del av kommunerna utvecklas och växer tydligt medan andra står inför problem på grund av en stagnerande utveckling. Sådana problem är bristen på arbetsplatser och service. De kommuner som finns i närheten av huvudstadsregionen kan bättre utnyttja de positiva sidorna av befolkningstillväxten. Landskapet polariseras också enligt kommunstorlek. De små kommunerna står inför en annan typ av utmaningar än till exempel Borgå, Lovisa eller Sibbo, som även de har sina egna speciella problem. Inom kommunerna syns polariseringen i synnerhet mellan glesbygderna och centrumområdena. Differentieringen syns också inom kommunerna, vilket Borgå är ett bra exempel på. Skillnaderna mellan olika områden i kommunerna är i vissa fall större än de inbördes skillnaderna mellan kommunerna i landskapet. Polariseringen yttrar sig bl.a. i problem som hänför sig till serviceutbudet och delvis därigenom i problem som hänför sig till medborgarnas välfärd. Östnylänningarna är rätt missnöjda med servicen allmänt taget – men nöjda med servicen för barnfamiljerna Allmänt taget är östnylänningarna rätt missnöjda med servicen, till exempel i jämförelse med invånarna i östra Helsingfors. Av socialservicen motsvarar den service som är riktad till barn och barnfamiljer bäst användarnas behov, medan utkomststödet, missbrukarvården och handikappservicen sämst motsvarar behoven. Av hälsovårdsservicen motsvarar mödra- och barnrådgivningsbyråerna bäst användarnas behov, medan den specialiserade sjukvården, specialläkarservicen och mentalvårdsservicen sämst motsvarar behoven. I fråga om social- och hälsovårdsservicen verkar man i Östra Nyland vara rätt positivt inställd till barnfamiljer, eftersom barnfamiljernas behov av service väl har kunnat mötas. I fråga om den övrig servicen anser östnylänningarna att biblioteken, avfallshanteringen, grundskolan och medborgar- och arbetsinstituten motsvarar deras behov speciellt bra. De sämsta vitsorden får skuldrådgivningen och i synnerhet kollektivtrafiken. Dåliga trafikförbindelser påverkar flyttningsbenägenheten Stadskommunernas förutsättningar att garantera sina invånare mångsidig service är i genomsnitt bättre än de små kommunernas, men också de små kommunerna i området har kunnat ge sina invånare god service, fastän tillgängligheten delvis har vållat problem. Dåliga trafikförbindelser med ställen som tillhandahåller offentlig service är en påtaglig brist. De som bor utanför kommuncentra har dåliga kollektivtrafik-förbindelser med serviceställena – det gäller såväl offentlig som annan service – vilket i förening med en ensidig servicestruktur minskar dessa områdens dragningskraft och är en brist vid förverkligandet av servicen för medborgarna och deras välfärd. Dåliga kollektivtrafikförbindelser och dålig service leder och har lett till att privatbilismen har ökat och att servicen söks längre borta. Dåligt fungerande och otillräcklig kollektivtrafik påverkar också flyttningsbenägenheten. Jämfört med landet i övrigt är avstånden i Östra Nyland dock rätt korta och utmärkt service är tillgänglig i hela landskapet inom rätt kort avstånd. Tillgången till service borde dock inte få vara helt beroende av privatbilism utan borde förbättras genom effektivering av kollektivtrafiken och elektronisk kommunikation. Intresse för elektroniska tjänster Det är många som är använder och är intresserade av att använda elektroniska tjänster och också många som skulle behöva ytterligare vägledning i användningen av datorer. Då beredskapen att använda datorer och datanät ökar kan man förbättra tillgången till information om tjänsterna genom att lägga ut information och lämpliga tjänster på datanäten. Då måste man emellertid ta hänsyn till att inte alla ännu har möjligheter (ekonomiska, tekniska eller kunskapsmässiga) att använda sig av nättjänster. I synnerhet äldre kommuninvånare löper risk att bli utan information. Livssituationen upplevs som positiv Fyra av fem östnylänningar anser att deras mänskliga relationer, boendemiljö, sinnesstämning och vitalitet är goda. Utöver brister i fråga om service, ekonomi och sysselsättning finns det också brister som påverkar östnylänningarnas välfärd i fråga om fritidsysselsättningar och möjligheter att påverka (12–15 procent av hushållen). Som helhet upplever östnylänningarna dock sin livssituation som positiv, med undantag av servicen. Borgå ekonomiska region ter sig också i det avseendet mycket bra. Vid den allmänna utvärderingen av resultaten av enkätundersökningen bör man dock komma ihåg att en enkätundersökning inte nödvändigtvis når dem som har det allra sämst ställt. Nöjda med boendemiljön – positiv nettoinflyttning Östnylänningarna är allmänt taget mycket nöjda med sin boendemiljö och sätter värde på dess närhet till naturen, landsbygdskaraktär, vattendrag, lugn samt egenskaper som är förknippade med rymligt boende i egnahemshus. Möjligheterna till friluftsliv och naturen hör till det som är viktigast för östnylänningarna i deras boendemiljö. Bundenheten vid det egna boendeområdet i synnerhet för dem som hela sitt liv har bott i samma område är ganska stark, men också rörligheten är ganska stor. Cirka 4 procent av alla östnylänningar hade beslutat att flytta och 13 procent övervägde att flytta. Ca 40 procent av dem som hade beslutat att flytta eller övervägde att flytta ämnade flytta inom nuvarande hemkommun. Av de återstående hade största delen för avsikt att flytta till andra kommuner i Östra Nyland eller till huvudstadsregionen och övriga kranskommuner. Flyttningsbenägenheten var relativt sett störst i Askola och Lovisa. I Askola, Strömfors, Lappträsk och Pernå ämnade man oftare än i andra kommuner flytta bort från den nuvarande hemkommunen. Det största orsakerna till flyttning var behovet av en rymligare bostad, bättre service och arbetsplats. Som helhet har Östra Nyland och i synnerhet dess västra delar en positiv nettoinflyttning och landskapets befolkningsmängd ökar. Tryggt att bo i Östra Nyland Allmänt taget ansåg respondenterna att det är tryggt att bo i Östra Nyland. Endast 4 procent av östnylänningarna tyckte att tryggheten i deras boendeområde var dålig eller ganska dålig. Att tryggheten i boendeområdet var dålig tyckte i synnerhet de som hade blivit utsatta för brott och de som var rädda för att röra sig i sin kommun. Också utebliven hjälp i svåra livssituationer i förening med en annars svag socioekonomisk situation gjorde att boendeområdet upplevdes som otryggt. Arbetslösheten lägre än landets genomsnitt Arbetslösheten är i Östra Nyland som helhet lägre än landets genomsnitt men vållar ändå problem för en stor del av östnylänningarna. Lovisaregionen har drabbats hårdare av arbetslöshet än Borgåregionen. Cirka en tiondel av de östnyländska hushållen har under det gångna året varit utsatta för tillfällig eller långvarigare arbetslöshet, vilket återspeglas i deras ekonomiska situation. Cirka 16 procent av hushållen hade haft svårt att klara av obligatoriska avgifter eller utgifter under det senaste året. Av dessa hushåll fick en fjärdedel helt eller delvis sin utkomst av arbetslöshetsdagpenning. Arbetslösheten påverkar också i stor utsträckning det personliga välbefinnandet i övrigt. En tiondel har problem på grund av otillräckliga inkomster Totalt sätt räcker inkomsterna bättre till för östnylänningarna än för till exempel invånarna i i östra Helsingfors strax väster om landskapet. För hälften av hushållen räckte inkomsterna åtminstone någorlunda bra till det som ansågs nödvändigt. Det oaktat ansåg 5 procent av hushållen att inkomsterna dåligt räckte till för till exampel matköp. Av hushållen ansåg 12 procent att inkomsterna dåligt räckte till för mediciner och boendekostnader. Det var i stort sett fråga om samma hushåll. För cirka en tiondel av hushållen räckte inkomsterna dåligt till för sådant som de ansåg nödvändigt. Bland dem fanns flera ensamboende och familjer med barn under skolåldern än andra vuxna. Utkomstproblemen återspeglas också livssituationen i övrigt. Då hushållen har problem med utkomsten är de missnöjda med såväl sysselsättningen och den ekonomiska situationen som med verksamhetsmöjligheterna och servicen i boendeområdet. Hjälpbehov och stöd möts inte Största delen av östnylänningarna har fått den hjälp och det stöd de behövt i svåra livssituationer. Ändå har över en tiondel befunnit sig i sådana livssituationer då de inte har fått stöd. Problemen i livssituationen och stödbehoven koncentreras till en del av människorna. Oroväckande är att endast 40 procent av dem som har blivit utsatta för våldsbrott och av dem som har haft narkotikaproblem har fått hjälp, även om dessa problem berör endast ett fåtal av östnylänningarna. Av dem som har råkat i psykisk obalans, råkat i dödsfara, lider av ensamhet eller av alkoholproblem har endast en del sökt och fått hjälp. Stödbehoven är påfallande i hushåll vars ekonomiska utkomst och sysselsättningsläge är svagt. Behov av ekonomiskt stöd och arbetshjälp förekommer ofta hos ensamboende men också hos familjer med barn under 18 år. Största delen av stödbehoven förekommer hos befolkningen i aktiv ålder. De ensamboendes och i synnerhet de ensammas största stödbehov kan förstås vid kartläggning av östnylänningarnas sociala nätverk och andra stödnätverk, som har upplevts som viktiga. Som viktigast betraktades det sociala stödet från kärnfamiljen, från föräldrar och barn som hör till samma hushåll eller bor annanstans. Som nästviktigast betraktades stöd från vänner, Folkpensionsanstalten och hälsovården. Möjligheterna att påverka anses goda Möjligheterna att påverka ansågs i allmänhet vara goda i Östra Nyland. Att rösta i kommunalval är den allmännaste formen av påverkan. I övrigt är benägenheten att påverka i kommunala frågor, till exempel deltagande i politisk verksamhet ringa. Östnylänningarna kontaktar dock aktivare kommunala myndigheter och förtroendemän än invånarna i östra Helsingfors och påverkar på så sätt mera direkt. Ständiga sparåtgärder inom sektorer som kommuninvånarna anser viktiga (basservicen) och "slöseri" inom andra sektorer fick många östnylänningar att fatta pennan i denna enkät, även om effekterna av kontakttagande ofta betvivlades. ---------------------------------- *) Undersökningen utfördes hösten 2002 bland 5025 slumpmässigt utvalda fullvuxna personer. Undersökningsområdet omfattade Askola, Borgå, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Pernå, Pukkila, Sibbo och Strömfors. Dessutom ingick i undersökningen också den angränsande kommunen Borgnäs i mellersta Nyland. Områdets invånarantal är ca 90.000. Svarsprocenten var 50. Ytterligare information Forskarna Anne Eronen, tfn (09) 7747 2206, 050 574 2544, anne.eronen@stkl.fi och Aki Siltaniemi, tfn (09) 7747 2290, 050 367 3447, aki.siltaniemi@stkl.fi Länssocialinspektör Leena Kirmanen, länsstyrelsen i Södra Finlands län tfn 02051 63187, 040 5444 029, leena.kirmanen@eslh.intermin.fi Landskapsdirektör Jaakko Mikkola och intressebevakningschef Per-Stefan Nyholm, Östra Nylands förbund, tfn (019) 524 3288 (växel) Bibliografiska uppgifter och beställning av publikationen om undersökningen Anne Eronen - Pia Londen - Aki Siltaniemi: Vastakohtien Itä – Uusimaa/ Itäuusmaalaisten mielipiteitä hyvinvoinnistaan ja palveluistaan. Kontrasternas Östra Nyland/ Östnylänningarnas åsikter om sin välfärd och servicen ISBN 951-747-151-3, 109 sidor + bilagor, pris 25 euro. Beställningar: Centralförbundet för socialskydd och hälsa, Kotkagatan 9, 00510 Helsingfors, tfn. (09) 774 721, fax (09) 738 123, e-post SosiaaliturvanKL@stkl.fi eller via Internet. |
 |
 |
 |
 |
||||||
 |
||||||
